Forside

Sukhoj Su-27 er et to-motoret jagerfly med avanceret flyveteknik udviklet af det russiske designbureau Sukhoj. Flyet blev udviklet i Sovjetunionen som et direkte modsvar til de store amerikanske fjerde-generations jagerfly og har en rækkevidde på 3.530 km, kraftig bevæbning, sofistikeret flyudstyr og høj grad af manøvredygtighed. Su-27's primære rolle er som jagerfly til sikring af luftherredømme, men senere varianter kan udføre næste alle kampopgaver. Su-27 komplementerer den mindre MiG-29 og har samme funktion som det amerikanske modstykke F-15 Eagle. Su-27 blev taget i tjeneste i Sovjetunionens luftvåben i 1985.

Der er siden konstrueret en række varianter på grundlag af Su-27's design, alle med NATO-rappoteringsnavnet Flanker, adskilt ved hjælp af et bogstav. Sukhoj har for nogle af varianterne givet selvstændige navne. Flanker-familien omfatter bl.a. varianterne Su-30, en to-sædet altvejrsjager, der kan anvendes til angreb mod mål på jorden og havet, Su-33 'Flanker-D', et hangarbaseret jagerfly, hvis rolle er forsvar af tilknyttede flådeenheder, og den seneste og mest avancerede Su-35 'Flanker-E', en forbedret version optimeret til forsvar af luftrummet. Sukhoj har også anvendt Su-27-designet til udviklingen af en to-sædet (side-ved-side) jagerbomber Su-34.

Su-27 fik ved sin introduktion og op gennem 1990'erne ry for at være et særdeles manøvredygtigt fly, der på en lang række områder er ligeværdigt med vestlige fly og på flere parametre overgår tilsvarende vestlige jagerfly.

Su-27 er fortsat i tjeneste i Rusland og i en række andre lande. (Læs mere..)

Arkiv

In Utero är det amerikanska grungebandet Nirvanas tredje och sista studioalbum, släppt den 1 september 1993 av skivbolaget Geffen Records. Efter framgångarna med bandets tidigare album Nevermind från 1991 ville Kurt Cobain göra ett mer extremt album med ett råare sound. Nirvana kontaktade därför Steve Albini, som hade sina rötter i noiserockbandet Big Black, för att se om han var intresserad av att producera albumet, vilket han var. Cobain, som skrev de flesta låtarna på albumet, var imponerad av två av Albinis tidigare produktioner, Surfer Rosa av Pixies och Pod av The Breeders, och ville utnyttja Albinis teknik att fånga upp den naturliga atmosfären i inspelningsstudion med hjälp av flera olika mikrofoner utplacerade runt om i studion.

När In Utero lanserades fick det främst positiva reaktioner även om vissa recensenter var kluvna till albumet. Recensionerna handlade främst om hur olikt albumet var jämfört med Nevermind och att det verkade beröra de problem Cobain hade med att hantera berömmelsen han fick i och med Nirvanas genombrott två år tidigare. Albumet har i efterhand benämnts som "Cobains självmordsbrev", eftersom han avled i april 1994, drygt ett halvår efter lanseringen av In Utero. Albumet nådde som bäst plats 1 i USA, Sverige och Storbritannien samt nådde upp på topp 10 i länder såsom Kanada, Australien, Finland och Norge. In Utero har certifierats för 6x platina i Kanada, 5x platina i USA och platina i Frankrike. I Sverige har albumet certifierats för guld. In Utero kom på plats 435 på Rolling Stones lista The 500 Greatest Albums of All Time och nominerades i kategorin Best Alternative Music Album vid Grammy Awards 1994. Läs mer